Mer rörelse i skolan skapas när skolgården lockar till aktivitet på varje rast. Det kan uppnås genom att dela in utemiljön i tydliga aktivitetszoner med slitstarkt konstgräs och stötdämpande fallskydd, så att bollek, motorikbanor och lugnare mötesplatser får egna utrymmen. En sådan uppdelning ger fler elever lust att röra på sig samtidigt, oberoende av förkunskaper eller årstid.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar minst 60 minuters daglig rörelse för barn och unga mellan 6–17 år, men enligt 2026 års Pep-rapport från Generation Pep når knappt 1 av 4 barn den nivån. Rasterna ger skoldagens bästa tillfälle att vända den utvecklingen. Med erfarenheter från över 100 skolgårdsprojekt i svenska kommuner vet vi hur man skapar mer rörelse i skolan. På Saltex bygger vi slitstarka aktivitetsmiljöer som tål hårt slitage året runt och gör fysisk aktivitet till en naturlig del av vardagen.
Fysisk aktivitet under skoldagen främjar barns hälsa, koncentrationsförmåga och motoriska utveckling. I förskolan sker rörelsen naturligt i den fria leken där klättring, hopp och balansering stärker koordinationen. Därför får skolgårdens utformning en stor betydelse för hur väl man lyckas motivera eleverna till fortsatt fysisk aktivitet och rörelseglädje under skoldagens alla raster.
Variation mellan olika ytor lockar till skilda typer av lek och rörelse. Yngre barn i förskola och lågstadieåldrar stimuleras av kuperad terräng och redskap för motorik, medan äldre elever dras till zoner för bollspel, hinderbanor och social samvaro. En välplanerad skolgård skapar goda förutsättningar för daglig rörelse för alla elever, även de som inte deltar i idrott på fritiden.
Nedslitna gräsytor förvandlas snabbt till lervälling under höst och vår, medan ojämn asfalt ger skrubbsår och dämpar leklusten. När underlaget brister väljer många elever att stå stilla. Vi bygger slitstarka system med anpassad sviktpad och sandfyllning som tål intensiv aktivitet i ur och skur.
På Saltex arbetar vi efter tre grundläggande principer när vi planerar skolgårdar:
Zonindelning som separerar bollekar i högt tempo från lugnare zoner.
Säkerhet och fallskydd enligt standarden SS-EN 1176 för redskap och SS-EN 1177 för stötdämpande underlag, med särskild hänsyn till gungor enligt SS-EN 1176-2.
Marklinjer och mönster i avvikande kulörer som uppmuntrar till egna regellekar.
En grön aktivitetsyta med dränering lockar ut eleverna även en regnig novemberdag. Den jämna ytan minskar tröskeln till spontan lek.
Regelbunden rörelse lägger grunden för god hälsa och motorisk utveckling, och tillgängligheten till skolgårdens ytor avgör hur många elever som faktiskt får möjlighet att röra på sig. Skolverket redogör i stödmaterialet Mer rörelse i skolan för hur fysisk aktivitet under skoldagen främjar koncentrationsförmåga och arbetsro i klassrummet. Skolinspektionen konstaterar även i sin tematiska kvalitetsgranskning (publicerad 2026) att strukturerade rastaktiviteter och väl avgränsade miljöer minskar konflikter och stärker studieron, vilket i sin tur hänger samman med hur tillgänglig utemiljön är för olika elevgrupper.
En ensam fotbollsplan räcker sällan för att göra rörelse tillgänglig för hela skolan. Planen tas ofta över av ett fåtal dominanta grupper medan andra elever hamnar utanför. Med varierad lekplatsutrustning skapas fler alternativ som bjuder in fler elever till spontan aktivitet, oavsett ålder eller fysisk förmåga. Samma princip om tillgänglighet gäller även för utemiljön i förskolan, där trygga ytor med naturliga nivåskillnader gör det möjligt för de yngsta barnen att utveckla sin grundmotorik i sin egen takt.
Skolans utemiljö behöver spegla barnens skilda åldersstadier och kroppsstorlekar. Förskoleklassen har helt andra behov än årskurs 9.
Rörelse i förskola och lågstadium handlar om att träna grundläggande moment såsom att springa, balansera, hänga och hoppa. Underlaget måste ta emot fall utan att orsaka skador på knän och händer. Här passar ett elastiskt, formbart konstgräs mycket väl över anlagda kullar med 0,5 till 1 meters höjd. Barnen utmanar balansen utan att känna rädsla för att slå sig hårt.
Äldre elever lockas av mer utmanande fysiska hinder. Hinderbanor och parkourmoduler i varmförzinkat stål tränar spänst och bålstyrka. Mindre multiarenor med konstgräs uppmuntrar till snabba dueller på begränsad yta. Bänkar och gradänger i direkt anslutning till aktivitetsytorna skapar naturliga mötesplatser mellan spelen.
Skolgårdens utformning och struktur styr hur eleverna rör sig under rasterna. Genomtänkta aktivitetsytor lockar till lek och spontana tävlingar även vid regn och snö. Linjer för king-out, sprint och sifferrutor som integreras direkt i slitstarka ytor skapar tydliga lekmiljöer utan att redskap behöver plockas fram. Detta sänker tröskeln till lek och rörelse i skolan, och får fler barn att springa, hoppa och samspela på rasten.
På Saltex hjälper vi er att välja produkter med omsorg.
Förbered arbetet med en zonobservation under en hel skolvecka för att se elevernas rörelsemönster. Observationen visar samlingsplatser och stimulansfattiga områden. Involvera elevrådet och fritidspersonalen vid genomgången av resultatet så att den nya utemiljön verkligen möter barnens egna önskemål om lek och rörelse.
Kontakta Saltex för en gemensam platsgenomgång, så tar vi fram ett komplett ritningsförslag med lämpliga dimensioner och godkända fallskydd anpassade efter er skolgård.