Planera ytor för spontanidrott och rörelse
Senast uppdaterad: 2026-09-15
Kort om spontanidrott
Syfte: Tillgänglig rörelse i vardagen utan krav på medlemskap eller avgifter.
Placering: Integrerad i bostadsområden, parker och skolgårdar nära naturliga gångstråk.
Underlag: Sandfyllt konstgräs med sviktpad eller platsgjuten gummibeläggning.
Säkerhet: Certifiering enligt standarderna SS-EN 1176 och SS-EN 1177 med löpande besiktning.
Spontanidrott är fysisk aktivitet som utövas på egna villkor utan fasta scheman, medlemskrav eller ledarledda träningar. Enligt Riksidrottsförbundet är 43 % med tillgång till en idrottsanläggning mer benägna till att motionera regelbundet än personer med sämre tillgång, och det finns ett liknande samband även bland barn och unga. På Saltex hjälper vi kommuner, föreningar och skolor att skapa en spontanidrottsplats med en infrastruktur som gör det lätt att röra på sig direkt i närmiljön. Tillgängliga aktivitetsytor sänker trösklarna till rörelse för både barn och vuxna!
Vad är spontanidrott och varför behövs den?
Begreppet spontanidrott avser all självorganiserad fysisk aktivitet. I en uppföljning av statens stöd till idrotten, utförd av Centrum för idrottsforskning (2025), står det klart att det traditionella föreningsidrottandet successivt har minskat under de senaste två decennierna. Därför fyller lättillgängliga och öppna platser en viktig roll när moderna städer och bostadsområden planeras av kommunerna.
När en idrottsplats hålls öppen dygnet runt bjuder den in till kravlös gemenskap mellan invånare oavsett ålder, bakgrund eller tidigare erfarenhet. Den som saknar ekonomiskt utrymme för dyra medlemsavgifter ges här full möjlighet att motionera på egna och jämlika villkor. En bollplan utrustad med basketkorgar och små mål kan räcka långt för att locka barn och ungdomar till många timmars rörelse varje vecka.
Folkhälsomyndigheten klargör också att regelbunden vardagsmotion minskar stillasittande och motverkar psykisk ohälsa bland unga. Om ytorna saknas flyttar aktiviteten inomhus eller upphör helt. Att bygga platser för spontanidrott är därmed en förebyggande insats för hela samhället.
Trygg plats för spontanidrott
En jämn ljusbild ger fri sikt utan mörka partier och skapar en trygg miljö för spontanidrott. Bländfria LED-armaturer på mellan sex och åtta meters höjd förlänger anläggningens faktiska användningstid under de mörkare delarna av hösten och vintern, och med en avgränsad yta om 15x30 meter finns möjlighet till såväl innebandy och minifotboll, som basket och volleyboll på samma yta.
Utformning, tillgänglighet och placering
När aktivitetsytan placeras vid öppna stråk som enkelt nås till fots eller med cykel skapar människor i rörelse en naturlig social kontroll som minskar risken för otrygghet. Sittplatser med bord gör anläggningen till en mötesplats, samtidigt som multiarenor med sarg, integrerade målburar och slitstarka nät av stålwire sparar värdefull yta för idrott och spontana aktiviteter.
För tillgänglighet enligt Boverkets byggregler krävs ett hårt och jämnt underlag, tröskelfria entréer med minst 900 millimeters bredd samt ramper med en lutning på maximalt 1:12 (1:20 vid längre sträckor).
Besiktning och underhåll
Offentliga lek- och aktivitetsmiljöer regleras av standarderna SS-EN 1176 för drift, installation och fortlöpande kontroll samt SS-EN 1177 för stötdämpande underlag. Det är beställaren som bär ansvaret för att utrustningen besiktigas och sköts enligt dessa fastställda intervall:
Visuell rutinbesiktning
Genomförs varje eller varannan vecka enligt SS-EN 1176-1:2017+A1:2024 för att upptäcka skadegörelse, glasrester eller akuta risker. Denna kontroll kan utföras av ordinarie driftpersonal eller fastighetsskötare.
Funktionsbesiktning
Utförs var första till var tredje månad för att kontrollera stabilitet, förslitning på rörliga delar och underlagets dämpande förmåga. Här granskas bultförband, sargsektioner och nätinfästningar.
Årlig huvudbesiktning
Genomförs av en oberoende besiktningsperson, certifierad via SBR Byggingenjörerna, som protokollför anläggningens totala säkerhetsnivå och kontrollerar markförankringar samt eventuella förändringar i fallskyddet.
Förebyggande och löpande
Förebyggande underhåll förlänger anläggningens livslängd avsevärt och håller banan säker. Skräp och grus som blir liggande på konstgräset nöter ner fibrerna i förtid, men med en underhållsplan för schemalagd städning, borstning och funktionskontroll kan ni skydda er investering mot onödigt slitage. Vintertid bör snöröjning ske med gummiskär på plogen så att varken konstgräsfibrer eller gummibeläggning skadas, och halkbekämpning hanteras bäst med finkornig sand i stället för salt.
Inför varje höst och vår måste även dräneringssystemet under banan kontrolleras. Rännor och dagvattenbrunnar ska rensas från löv och partiklar så att vattenavrinningen fungerar utan hinder vid kraftiga skyfall. Ett väl underhållet bärlager motverkar dessutom sättningar och tjälsprickor, vilket sparar stora reparationskostnader för förvaltningen över tid.
Finansiering och investeringsstöd för spontanidrott
Investeringen i en ny aktivitetsyta kan finansieras med en kombination av egna budgetmedel och externa stöd. Kommuner och föreningar kan ansöka om projektmedel hos flera aktörer:
Allmänna arvsfonden
Ideella föreningar kan söka lokalstöd från Allmänna arvsfonden för att bygga nya anläggningar eller rusta upp befintliga miljöer för spontanidrott. Medlen riktas till projekt som stimulerar verksamhet för barn, unga och personer med funktionsnedsättning.
Riksidrottsförbundet
Idrottsföreningar kan ansöka om anläggningsstöd genom Riksidrottsförbundets Pojektstöd IF Anläggning för att bygga nya ytor eller utveckla miljöer för spontan idrottsutövning. Medlen prioriterar lösningar som sänker tröskeln till rörelse och välkomnar ovana utövare.
Kommunala investeringsbidrag
Många kommuner har särskilda bidragsformer där lokala föreningar kan söka samfinansiering för att anlägga aktivitetsytor på allmän plats eller arrenderad mark.
Lokalt ledd utveckling via Jordbruksverket
Föreningar verksamma på landsbygden kan söka projektstöd genom Leader för att skapa öppna mötesplatser som förenar friluftsliv, lek och spontana aktiviteter.
En framgångsrik ansökan bygger på en tydlig behovsanalys, förankring hos lokala invånare och ett långsiktigt avtal om markupplåtelse och driftansvar.
Vanliga frågor om ytor för spontanidrott
Vilka miljöer passar bäst för spontanidrott?
Vid idrottsplatser, på skolgårdar, i stadsdelsparker och vid bostadsnära grönområden är generellt bäst lämpade för att anlägga en plan för spontanidrott . Platsen bör ligga nära naturliga gångstråk med god uppsikt från omgivande bebyggelse för att öka tryggheten för besökarna.
Vilka säkerhetskrav gäller för utrustningen?
All fast utrustning på allmänna platser ska uppfylla kraven i SS-EN 1176. Om ytan har redskap med en fri fallhöjd över 600 millimeter krävs ett godkänt fallskyddsunderlag provat enligt SS-EN 1177.
Hur väljs rätt underlag för en näridrottsplats?
Valet styrs av vilka sporter som ska utövas och hur mycket skötsel förvaltningen kan avsätta. Sandfyllt konstgräs ger bra fäste för bollsport och tål väder och vind under hela året, medan platsgjuten gummibeläggning fungerar bra runt träningsredskap och parkourställningar.
Kontakta gärna vårt team på Saltex för rådgivning kring materialval och tekniska ritningar för ert nästa projekt i offentlig miljö.
